Mikael Jensen bloggar om lek, leksaker och lekforskning
Sida 3
Brian Sutton-Smith - En av de främsta lekforskarna någonsin
8 Sep 2018
Brian Sutton-Smith gjorde sig känd för att ha en mångvetenskaplig och tvärvetenskaplig syn på lek. För honom fanns det inte bara ett sätt att se på lek utan det var nödvändigt att ha flera synsätt. Detta framkommer i hans senaste bok som heter The Ambiguity of Play, från 1997, där han presenterar sju olika synsätt. Han menade att han själv stod för två av dessa synsätt men i hans senare gärning i livet lade han till ett tredje synsätt som var mer omfattande än de föregående.
Det som gjorde Brian Sutton-Smith en av de största någonsin inom lekforskning var hans ihärdiga studier om lek från det att han var tonåring till sin död. Sutton-Smith föddes 1924 och dog 2015. Den sista längre text han hann att färdigställa beskriver hans livslånga engagemang för lek och hur han i slutskedet formade en tredje teori om lek.
Låtsaskompisar - bra eller dåligt?
22 Aug 2018
Jag får med jämna mellanrum, i min roll som lärare, frågor kring låtsaskompisar. Frågorna bottnar ofta i en oro kring ett barn som har låtsaskompis och har haft det länge. Är det bra eller dåligt att en nioåring fortfarande har en låtsaskompis?
Den första oron har med livlig fantasi att göra. "Livlig fantasi" är inte ett positivt laddat ord. Det står ofta för ett barn som verkar vara aningen frikopplat från verkligheten. Jag talar hellre i termer av föreställningsförmåga och de flesta barn som har låtsaskamrater har mycket god föreställningsförmåga. De kan mentalt projicera att en annan, komplex varelse, har ett visst utseende och gör vissa saker. Det är inte en enkel kognitiv uppgift. God föreställningsförmåga är med andra ord något positivt. Denna förmåga ökar inte bara med åldern utan även genom övning. De som ofta gör det kan föreställa sig allt mer komplexa fenomen.
Den andra oron rör sociala förmågor. Ett barn som har en låtsaskompis, i vissa fall i flera år, kanske riskerar att bli ensam och inte få några riktiga kompisar. Beror det på att barnet har dålig social kompompetens? Det har gjorts ett antal studer på barn med låtsaskamrater och det visar sig att de har mycket god social kompetens. Jag är dock aningen osäker på om de har en god social kompetens för att de övar på sociala situationer med sin låtsaskamrat eller om de har en låtsaskamrat för att de har god social kompetens. Kanske är det en ömsesidig effekt.
Den tredje oron är att låtsaskamraten ska bidra till pinsamma situatoner när folk kommer på besök. Särskilt om barnet är ganska stort. Om man tar ett allvarligt samtal med barnet framgår det med största sannolikhet att barnet är mycket medvetet om att låtsaskamraten är en föreställning och inte på riktigt. När detta är på tal kan man ta upp att andra inte kan se och förstå låtsaskamratens existens. Därför behöver denna "varelse" befinna sig på en annan plats när familjen får besök. Efter hand dyker låtsaskamraten upp allt mer sällan.
I de fall det är oklart om barnet förstår skillnaden på riktigt och låtsas kan man behöva kontakta en professionell. I annat fall avveklar barnet sin "kamrat" med tiden.
Vad har du för erfarenheter av låtsaskamrater?
Små barn på museet - Lek och lärande
5 Aug 2018
Har du någon gång varit på ett museum som är designat för små barn? Vilka var dina förhoppningar vid detta besök? I en brittisk studie fick hundra vuxna som besökte ett museum (någonstans i västeuropa) för små barn frågan vad syftet med besöket var innan de gick in. De flesta sammanfattade motivet med att de hoppades att barnet skulle få tillfälle att interagera på ett kreativt sätt med museiföremålen. De förväntade sig också att det skulle bli tillfälle för lek. Endast fyra av hundra tänkte sig att barnet skulle lära sig något. Detta kan man ställa i kontrast till museipersonalen som sätter lärande som den främsta orsaken till att besöka ett museum för små barn (en tidigare studie bekräftar denna bild). Det är med detta i åtanke som de designar sina utställningar.
Att leka på arbetslagsevent
22 Jul 2018
Det är vanligt att man tänker sig att arbete är seriöst medan lek är oseriöst. Denna distinktion medför att tanken på att leka på jobbet är oväntad. Men är den fruktlös? Ett tillfälle då leken kan få en naturlig plats är när man lämnar arbetsplatsen för att ha planering och utvecklingsdagar på ett konferenscenter. Saken är nämligen den att arbete och lek inte är varandras motpoler utan går bra ihop om man bara ser hur de befruktar varandra.
Forskarna Crowther, Orefice och Beard utgick i en nylig studie ifrån tre fall där personalen hade tre respektive events med naturliga inslag av lek. Eftersom de tre personalgrupperna arbetade med helt olika saker såg även innehållet i eventen väldigt olika ut. Om man ska föra in lek i en personalträff i en miljö där de anställda normalt inte arbetar får man anpassa lekinslagen till miljön så väl som till vad gruppen normalt arbetar med.
Leksignaler och lekhandlingar - Ett kommunikationsperspektiv på lek
11 Jul 2018
En kollega frågade mig nyligen om det inte är så att barn som leker slutar prata med sin dialekt. Mitt omedelbara svar var att det händer att barn byter dialekt när de leker (att sluta använda sin egen dialekt skulle väl innebär att man pratar någon slags rikssvenska och det är ju också en dialekt). Det typiska är att ta en dialekt för att visa att man har en viss roll, eller för att visa att man inte längre är sig själv utan någon annan. Ett annat uttryck för detta är att barn använder leksignaler när de leker för att kommunicera till sin omgivning att de leker.
Leksignaler var något som antropologen och biologen Gregory Bateson upptäckte i mitten av 1950-talet. Sedan dess har det pratats om leksignaler, vad de är för något och när de används i ganska många sammanhang. För mig som, likt Bateson, har ett kommunikationsperspektiv på lek ser jag många sätt att kommunicera inom ramen för lek. Leksignaler är bara ett av flera sätt. Därför tänker jag i detta inlägg anlägga ett kommunikationsperspektiv på lek och lyfta fram de viktigaste begreppen. Leksignaler hör dit och jag ska vara så uttömmande som möjligt.
Leksaker, lekredskap, lekobjekt och saker att leka med
3 Jul 2018
I stort sett alla tycker att de har en klar bild av vad en leksak är. Trots det händer det att man märker att vi använder ordet leksak på olika sätt. Detta kan till och med få långtgående konsekvenser för hur man, särskilt som pedagog, förhåller sig till barn.
De som forskar om lek och leksaker har utvecklat en rad begrepp för att själva kunna hålla reda på allt som kan ingå i lek. I denna text baserar jag terminologin på avhandlingen Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier (2008) samt boken Lekteorier (2013). Dessa källor är båda författade av lekforskaren Mikael Jensen.
Är fotbolls-VM en lek för vuxna?
29 Jun 2018
Eftersom fotboll ursprungligen är en regellek ställer det många frågor kring i vilken utsträckning professionell fotboll och internationella tävlingar är en lek. Det sätter t.ex. frågan om gräsdragningen mellan lek och allvar på sin spets. Vissa lekforskare hävdar att lek är på skoj och inte på allvar. Andra lekforskare menar att lek mycket väl kan vara på allvar. Att tävlande ladslag i VM tar det de gör på allvar råder det ingen tvekan om. Frågan är i vilken utrsäckning det är på skoj.
Glad midsommar
22 Jun 2018
Midsommar associeras med sång, dans och lek. Därför är det självklart för mig att önska alla lekentusiaster, oavsett om ni är med i ringlekarna eller ej, en trevlig midsommar.
Idag blir det, för min del, god mat i vänners sällskap.
Barns syn på lek
17 Jun 2018
Ett Kanadensiskt forskarlag utförde för några år sedan en studie med barn från sju till nio år. De ville komma åt barns syn på lek genom mixade metoder. De använde bl.a. individuella intervjuer kopplat till barnens egna teckningar och de använde intervjuer i fokusgrupper. Trettioåtta barn deltog i studien och svarade på fyra grundfrågor:
Vad betyder ordet lek?
Vad leker du?
Var leker du?
Vem leker du med?
Barnkonventionen och lek
15 Jun 2018
Den 13:e juni 2018 röstade en majoritet av riksdagen igenom att göra Barnkonventionen, eller FNs konvention om barnets rättigheter, till svensk lag. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 har har därmed förbundit sig att följa alla 54 artiklar. Någon större skillnad för skyddet av barn och barns rättigheter kommer vi antagligen inte att märka av. Barnkonventionen som lag i Sverige träder i kraft 1:a januari 2020. Med tanke på att artiklarna är koftfattade kan det bli svårt att uttyda vad konsekvenserna för pedagogisk personal blir och det kan även bli svårt att juridiskt hantera dessa artiklar i form av lagtexter om de bryts och blir domstolsärenden.
Drama, lek och kreativitet
10 Jun 2018
Tre forskare, rätt kända bland lekforskare, har baserat på tidigare forskning gjort antagandet att lek leder till kreativitet. De börjar med att hävda att lek med objekt tillika roll-lek båda leder till ökad kreativitet hos dem som leker. I tidigare forskningsöversikter har jag kunnat se att lek med objekt med stor säkerhet leder till ökad kreativitet och problemlösningsförmåga. Denna effekt är definitivt kortsiktig. Det har testats i experiment- och kontrollgrupper. Experimentgruppen får leka i 30 minuter och presenteras sedan för en rad uppgifter som ska lösas. Kontrollgruppen får inte leka utan presenteras direkt för uppgifterna som ska lösas. De barn som har lekt innan löser fler uppgifter och löser dem också bättre än de som ingår i kontrollgruppen. Det finns också stöd för att lek med objekt har en långsiktig effekt på kreativitet och problemlösningsförmågan.
Lek, social kompetens och små barns välbefinnande
3 Jun 2018
I en norsk studie som nyligen har publicerats ville forskarna ta reda på hur relationen mellan faktorerna välbefinnande, lek, social kompetens och motoriska färdigheter ser ut. För att undersöka dessa relationer använde de bedömningsscheman för de respektive faktorerna på över tusen barn i åldern 33-36 månader. De utgick ifrån två hypoteser:
- Det finns en signifikant korrelation mellan välbefinnande, lek, social kompetens och motoriska färdigheter bland barn i åldern 33-36 månader.
- Lek, social kompetens och motoriska färdigheter kan avgöra nivån av välbefinnande hos barn i åldern 33-36 månader.
"Som en barnlek" - Var kommer uttrycket ifrån och vad står det för?
2 Jun 2018
Jag antar att du precis som jag har hört uttrycket ”som en barnlek” eller ”lätt som en barnlek”. Ibland förekommer även ”det är inte någon barnlek”. Som lekforskare har jag alltid reagerat på uttrycket och nu bestämde jag mig för att gå till botten med det hela.
Den fysiska och sociala miljöns betydelse för femåringars roll-lek
29 May 2018
För några dagar sedan publicerades en artikel om femåringars roll-lek. Den beskriver en studie utförd i Australien i fyra olika förskolor. Forskaren Natalie Robertson och hennes två kollegor ville på ett mer djuplodande sätt ta reda på vad det är som gör att barn blir involverade i roll-lek, med fokus på den fysiska och sociala miljön.
Låtsaslekens mysterier - som om och tänk om
27 May 2018
Jag fortsätter att fascineras över låtsasleken som fenomen. Det är en aspekt som jag har stött på både i litteraturen och i mina observationer och det är låtsaslekens två sidor. Man definierar ofta låtsaslek med ett som-om-förhållande. Barn leker som om de är läkare och patient. De leker som om de är på ett sjukhus fast de är på en förskola. De leker som om de har riktiga verktyg fast det är träklossar och saker gjorda av papper. Som om är alltså låtsaslekens typiska drag. Det finns också en annan sida och den kallas tänk om. Tänk om vi var pirater!? Tänk om allt var gjort av godis!? Tänk om människor kunde flyga!? Ett tänk-om-förhållande är en mer hypotetisk sida av låtsasleken som är svårare att förstå sig på.
